Och syftet är..?
Man är ju uppvuxen med fabler och andra sagor så man vill ju gärna att det man läser ska ha någon slags sensmoral, eller i alla fall en mening. Jag läste en artikel om en man som efter ett krogragg blev pappa mot sin vilja. Vet han inte hur barn blir till? För sensmoralen i artikeln verkar nämligen vara att kvinnor inte ska "sätta dit" män så att de blir pappa mot sin vilja. Istället för "Vill du inte ha barn - använd kondom"... Eller var syftet att man skulle tycka synd om det stackars barnet som inte får växa upp i en kärnfamilj?
Major crisis!
Min äggkopp gick sönder idag! Det här kanske verkar som småsaker men det är riktigt jobbigt! Den här äggkoppen var vad som fanns kvar av ett par äggkoppar som jag köpte när jag levde i ett parförhållande som nu är lika slut som äggkopparna. Fast det är klart, vi klarade oss levande ur det...
Hur som helst, nu har jag ingen äggkopp längre... Det gick ju bra så länge jag hade min äggkopp kvar, då behövde jag liksom inte fundera på det... Men nu måste jag alltså köpa en ny äggkopp. Jag hade nog tänkt mig Alessi, jag älskar Alessi! Sen börjar tvångstankarna... Borde man inte köpa två äggkoppar..? Kommer de att titta på mig i affären och tänka "haha, hon är singel, hon köper bara en äggkopp!"? Eller kommer de att tro att jag samlar och bara köper en i taget? Och borde man inte ha fler äggkoppar utifall man skulle få besök? Men det kanske verkar desperat? Eller alldeles för förhoppningsfullt..? Typ "nu köper jag två äggkoppar för jag vet att jag kommer att få ligga i helgen och dessutom med en man som är värd att bjuda på frukost"?
Hur som helst, nu har jag ingen äggkopp längre... Det gick ju bra så länge jag hade min äggkopp kvar, då behövde jag liksom inte fundera på det... Men nu måste jag alltså köpa en ny äggkopp. Jag hade nog tänkt mig Alessi, jag älskar Alessi! Sen börjar tvångstankarna... Borde man inte köpa två äggkoppar..? Kommer de att titta på mig i affären och tänka "haha, hon är singel, hon köper bara en äggkopp!"? Eller kommer de att tro att jag samlar och bara köper en i taget? Och borde man inte ha fler äggkoppar utifall man skulle få besök? Men det kanske verkar desperat? Eller alldeles för förhoppningsfullt..? Typ "nu köper jag två äggkoppar för jag vet att jag kommer att få ligga i helgen och dessutom med en man som är värd att bjuda på frukost"?
Jag ska nog inte ha någon ny äggkopp! Det är i alla fall massor med kolesterol i ägg!
Andra bloggar om: Alessi, förhållande, dagbok
Jag mötte Lassie - I en stockholmsförort
Min bästis är ihop med Tjockholmen-Edvard...
Ordkunskap
Min kompis tappade tandborsten inne i badrummet härom dagen. Hennes ettårige son lyssnade storögd på svadan som följde och kan därmed numera tre ord:
"dä", "lampa" och "itta".
"dä", "lampa" och "itta".
Dagens citat - Lizz Winstead
I think - therefore I'm single.
sagt av Lizz Winstead
Nationalekonomi
Jag vet, jag är ingen ekonom... Jag är jurist. Men jag gick faktiskt ekonomisk linje på gymnasiet och jag har ju faktiskt läst hela fyra (4) poäng nationalekonomi under min tid på juristlinjen. Jag känner mig alltså mogen att införliva er alla i de mest grundläggande kunskaperna i nationalekonomi. Så här är det: Om folk inte spenderar sina pengar utan istället stoppar dem i madrassen så får folk sluta sina arbeten och kan handla mindre, vilket leder till att flera blir av med jobbet osv. Vad jag däremot inte riktigt har listat ut än varför såna där analytiker mässar om sämre tider och säger åt folk att hålla i pengarna... Det är ju på något vis som om de infriar sina egna profetior genom sina egna uttalanden...
Men jag har inga sådana problem. Jag litar inte på analytiker och gör glatt av med varenda krona varenda månad. Jag anser att det är viktigt att stödja den svenska ekonomin och inte bara tänka på sig själv. Jag har alltså empati med andra människor och gör en god gärning genom att spendera pengar på väskor, skor, elektronik och musik, krogen, jaa, jag stödjer nog det mesta utom Swedish meat...
Det är alltså viktigt att jag inom en snar framtid hittar ett extremt välbetalt arbete.
Jag menar, det är faktiskt inte nationalekonomiskt försvarbart att inte ge mig en extremt hög lön. EXTREMT!
Andra bloggar om: nationalekonomi, arbete, jurist
Men jag har inga sådana problem. Jag litar inte på analytiker och gör glatt av med varenda krona varenda månad. Jag anser att det är viktigt att stödja den svenska ekonomin och inte bara tänka på sig själv. Jag har alltså empati med andra människor och gör en god gärning genom att spendera pengar på väskor, skor, elektronik och musik, krogen, jaa, jag stödjer nog det mesta utom Swedish meat...
Det är alltså viktigt att jag inom en snar framtid hittar ett extremt välbetalt arbete.
Jag menar, det är faktiskt inte nationalekonomiskt försvarbart att inte ge mig en extremt hög lön. EXTREMT!
Andra bloggar om: nationalekonomi, arbete, jurist
Min konspirationsteori...
Bara en kort reflektion... Är inte svankvinnan misstänkt lik filmjölkstanten?
Tydlighet är en dygd
Jag har precis upptäckt att telefonsäljare och telefonförsäljare inte är samma sak. En telefonsäljare säljer telefoner och en telefonförsäljare säljer saker via telefon, t ex telefoner.
Men nu har det i alla fall ordnat sig för Maria Steen i Högsby.
Övergrepp på demokratin
Vid ett sammanträde i Örebro släpade kommunstyrelsens ordförande en ung kvinnlig vänsterpartist över golvet för att han inte gillade det hon sade...
Folkpartiets Staffan Werme tycker således att det är acceptabelt med hot och våld i den politiska debatten, åtminstone så länge det tjänar hans egna syften. Det här är faktiskt ett allvarligt övergrepp på demokratin men inte bara det. Det här handlar också om att han med största sannolikhet inte skulle ha betett sig på det här viset mot en man, det handlar om att han anser att han som man står över kvinnan, som skall lyda...
Jag har bara en sak att säga dig Staffan Werme: AVGÅ, GUBBDJÄVEL!
Andra bloggar om: Staffan Werme
Folkpartiets Staffan Werme tycker således att det är acceptabelt med hot och våld i den politiska debatten, åtminstone så länge det tjänar hans egna syften. Det här är faktiskt ett allvarligt övergrepp på demokratin men inte bara det. Det här handlar också om att han med största sannolikhet inte skulle ha betett sig på det här viset mot en man, det handlar om att han anser att han som man står över kvinnan, som skall lyda...
Jag har bara en sak att säga dig Staffan Werme: AVGÅ, GUBBDJÄVEL!
Andra bloggar om: Staffan Werme
Stockholms universitet
I lärosal vid Stockholms universitet:
”Ordningsföreskrifter avseende lärosalar vid Stockholms universitet.
Det åligger ansvarig lärare (förhyrare) att efter genomfört undervisningspass tillse att förtäring av mat och dryck ej får förekomma.”
Är det inte bättre att se till sådant innan, eller möjligtvis under, unervisningspasset för att det överhuvudtaget skall ha någon effekt?
Hyvvä Lordi!
Okej, jag kan inte ett ord finska men det låter bra tycker jag. Det betyder grattis Lordi. För vad annars kan man säga..? Att Finland vinner Eurovisionschlagerfestivalen är ingenting annat än en sensation... Jag menar vem har glömt monsterhiten "yamma, yamma, yamma" från 90-talet? Hrm.
Pekka Heino är inte den trevligaste kommentator jag stött på. När Nederländerna tog för lång tid på sig säger han: - Kom igen nu, Pellejöns!
Inte heller Maria Menunofs runda i "the green room" föll Pekka i smaken: - Ni får ursäkta om vi struntar i det där green room snacket, jag kan passa på att berätta...
Är inte han finländare förresten? Jag tycker att hans namn har finsk klang... Borde inte han vara glad? Sur-Pekka!
Suck!
Helt apropå Maria Menunof, hon var väl inte heller direkt den roligaste kvinna jag sett, eller hört. När Polen lämnade sina röster: - We give 12 points toooo.... Poland! Just kidding!
Sur-Maria högg direkt och informerade om att det inte är tillåtet. Nähäääää..?!
Vad man däremot kan konstatera är att tävlingen totalt har mist sin charm. Engelska är det stora sångspråket. Visst, man förstår texten, men ärligt talat... Är det verkligen positivt? Nä, det var bättre förr:
La Suède, 12 points.
Kul, jag har blivit gammal. Jag sitter hemma en lördagkväll och tycker att det var bättre förr. Vilket innebär att det faktiskt var bättre förr. Bittert!
Pekkas analys av resultatet var också intressant. Han hade en teori om att Litauen fick så höga poäng för att folk som röstade ville skämta till det lite och driva med tävlingen.
Det var mycket märkligt, skämt-rösterna trodde jag Sverige fick. För ingen kan väl rösta på Carola och mena allvar..?
Pekka Heino är inte den trevligaste kommentator jag stött på. När Nederländerna tog för lång tid på sig säger han: - Kom igen nu, Pellejöns!
Inte heller Maria Menunofs runda i "the green room" föll Pekka i smaken: - Ni får ursäkta om vi struntar i det där green room snacket, jag kan passa på att berätta...
Är inte han finländare förresten? Jag tycker att hans namn har finsk klang... Borde inte han vara glad? Sur-Pekka!
Suck!
Helt apropå Maria Menunof, hon var väl inte heller direkt den roligaste kvinna jag sett, eller hört. När Polen lämnade sina röster: - We give 12 points toooo.... Poland! Just kidding!
Sur-Maria högg direkt och informerade om att det inte är tillåtet. Nähäääää..?!
Vad man däremot kan konstatera är att tävlingen totalt har mist sin charm. Engelska är det stora sångspråket. Visst, man förstår texten, men ärligt talat... Är det verkligen positivt? Nä, det var bättre förr:
La Suède, 12 points.
Kul, jag har blivit gammal. Jag sitter hemma en lördagkväll och tycker att det var bättre förr. Vilket innebär att det faktiskt var bättre förr. Bittert!
Pekkas analys av resultatet var också intressant. Han hade en teori om att Litauen fick så höga poäng för att folk som röstade ville skämta till det lite och driva med tävlingen.
Det var mycket märkligt, skämt-rösterna trodde jag Sverige fick. För ingen kan väl rösta på Carola och mena allvar..?
Superbakterie
I Aftonbladet kan man läsa om en ny form av smittsam motståndskraft. Coolt! Smittsam motståndskraft... Då kanske man aldrig mer blir sjuk!
Knark
Fotot kommer från Expressen och bilden åtföljs av texten:
Två svenska artister sågs köpa knark. De mycket framgångsrika männen köpte kokain av "en av stans mer välkända langare".
DISKUTERA: Blir du upprörd?
Nej.
Och det blir aldrig rätt...
Nyheter från TT: Sedan fotbollslaget Nancy besegrat Nice och anklagats för att ha spelat alldeles för hårt fällde spelaren Pascal Berenguer kommentaren "Vi är inga slaktare". Detta skulle han inte ha sagt, för detta har upprört det franska slakteriförbundet och Berenguer har nu tvingats be om ursäkt för sitt uttalande.
Och jag frågar mig såklart vad som är tillåtet att säga...
Vi är inga bulldozers? Vem vill ha ett gäng ilskna byggkillar efter sig? Byggkillar ja, ilskna nej...
Vi är inga våldsamma människor? Vem vill ha en massa ilskna interner dömda för våldsbrott efter sig?
Vi är inga Hells Angels? Eh... ja, ni fattar va?
Poängen är att vad man än säger så retar det alltid någon, man kan inte be om ursäkt för allt. I en demokrati måste man ha rätt att uttrycka sig även med mer målande termer. Och oaktat vad det franska slakteriförbundet anser om det så finns det seriemördare som kallats slaktare (T ex slaktaren från Whitechapel...). Men det kanske är lite ballare än bråkiga fotbollsspelare..?
Och jag frågar mig såklart vad som är tillåtet att säga...
Vi är inga bulldozers? Vem vill ha ett gäng ilskna byggkillar efter sig? Byggkillar ja, ilskna nej...
Vi är inga våldsamma människor? Vem vill ha en massa ilskna interner dömda för våldsbrott efter sig?
Vi är inga Hells Angels? Eh... ja, ni fattar va?
Poängen är att vad man än säger så retar det alltid någon, man kan inte be om ursäkt för allt. I en demokrati måste man ha rätt att uttrycka sig även med mer målande termer. Och oaktat vad det franska slakteriförbundet anser om det så finns det seriemördare som kallats slaktare (T ex slaktaren från Whitechapel...). Men det kanske är lite ballare än bråkiga fotbollsspelare..?
Onsdagen den 5 april 2006
Guuud så otroligt jättetrist! Jag håller på att tentapluggar till en tenta som jag har släpande, nämligen rättshistoria. Anledningen till att jag inte tentade av den när jag borde ha gjort det, dvs för ett år sedan, är att det var otroligt jättetrist då också. Det har inte blivit roligare... Alldeles för abstrakt och flummigt för min smak.
Descartes var tydligen en smart man:
"Men nu fann jag genast, att jag, medan jag förkastade allt övrigt såsom falskt, alls inte kunde tvivla på, att jag under tiden var, och jag insåg att sanningen i denna sats: 'jag tänker, alltså är jag till' var så säker och klar, att ingen skeptiker skulle kunna tänka ut någon invändning, som vore i stånd att rubba den. Jag ansåg därför, att jag utan betänkande kunde anta denna sats som grundprincip för den filosofi jag sökte. /.../ Därav insåg jag nu, att jag var en substans vars hela väsen eller natur endast består i att tänka, och som för sin existens inte har behov av något rum, inte heller är beroende av något materiellt eller kroppsligt. Sålunda är detta Jag, d.v.s. själen, genom vilken jag är, det jag är, helt och hållet skild från kroppen och till och med lättare att lära känna än kroppen; och även om den senare icke alls vore, skulle själen icke upphöra att vara det, som den är."
Nu är min fråga: Hur f-n har han tänkt att han, som inte är beroende av något materiellt eller kroppsligt, ska kunna tänka utan hjärna? VA? VA?!
Descartes var tydligen en smart man:
"Men nu fann jag genast, att jag, medan jag förkastade allt övrigt såsom falskt, alls inte kunde tvivla på, att jag under tiden var, och jag insåg att sanningen i denna sats: 'jag tänker, alltså är jag till' var så säker och klar, att ingen skeptiker skulle kunna tänka ut någon invändning, som vore i stånd att rubba den. Jag ansåg därför, att jag utan betänkande kunde anta denna sats som grundprincip för den filosofi jag sökte. /.../ Därav insåg jag nu, att jag var en substans vars hela väsen eller natur endast består i att tänka, och som för sin existens inte har behov av något rum, inte heller är beroende av något materiellt eller kroppsligt. Sålunda är detta Jag, d.v.s. själen, genom vilken jag är, det jag är, helt och hållet skild från kroppen och till och med lättare att lära känna än kroppen; och även om den senare icke alls vore, skulle själen icke upphöra att vara det, som den är."
Nu är min fråga: Hur f-n har han tänkt att han, som inte är beroende av något materiellt eller kroppsligt, ska kunna tänka utan hjärna? VA? VA?!
Bloggkartan.se
Jag har inte riktigt kommit fram till varför jag ska placera min blogg på bloggkartan, men det kanske är en kul grej om man geografiletar bloggar. Jag var i alla fall först med att placera min blogg på Djurgården på bloggkartan.se... "Klicka någonstans på kartan till vänster eller sök efter den plats du försöker hitta bloggare i närheten av" står det på hemsidan. Nu ska jag bara försöka komma på varför jag skulle vilja hitta bloggare i närheten av en särskild plats... Kanske för att så småningom kunna hitta bloggande grannar..?
Tisdagen den 21 mars 2006
Vad underligt det är vad olika vi människor är och hur olika man definierar saker. Ordet "gott" t ex. Det betyder ju olika saker för olika människor, det är faktiskt väldigt individuellt. Jag har t ex väldigt svårt att förstå hur en del människor kan vara så förtjusta i russin. Små, skrumpna och sliskiga på ett äckligt sätt. Ändå finns det folk som äter russin varje dag. Märkligt, särskilt när det finns vindruvor. Vindruvor är friska och fräscha medans russin har passerat bäst före-datum för länge sedan. Sa jag att jag inte gillar russin?
En annan sak jag inte gillar är aubergine. Stor, svart grönsak som bara blir sladdrig så fort man försöker göra något med den. Och sladder blir ingen glad av. Fråga Göran Persson.
En annan sak jag inte gillar är aubergine. Stor, svart grönsak som bara blir sladdrig så fort man försöker göra något med den. Och sladder blir ingen glad av. Fråga Göran Persson.
Fredagen den 17 mars 2006
Idag är jag på riktigt bra humör, det kan vara små saker som gör att allt är roligt. Idag var det ett nytt ord jag lärde mig.... Jag tänker använda mitt nya ord så fort jag får tillfälle och vill passa på att tacka Rakel för hennes kommentar på Tingsnotariens blogg (inlägg 14 mars 2006). Världens bästa ord just nu är:
Argumentationskukmätartävling! Kan man älska ett ord? I sådant fall gifter jag mig så snart argumentationskukmätartävling friar.
Girlpower!
Argumentationskukmätartävling! Kan man älska ett ord? I sådant fall gifter jag mig så snart argumentationskukmätartävling friar.
Girlpower!
Lördagen den 11 mars 2006
Lat-lördag. Lat-hallelujah-lördag. Eftersom det var melodifestival och dagen till ära Carola på TV. Finns det någon som tycker om Carola på riktigt, eller låtsas folk bara för att det på något snedvridet sett anses korrekt att dyrka henne som någon slag nationalikon? Jag hävdar bestämt att man kan se i ögonen på folk om de är tokiga... Jag har därför gjort en egen topp 4 helt-väck-i-huvudet-lista:
4. Helge Fossmo, det syns liksom att det är helt tomt därbakom.
3. Lars Tyrberg, kommundirektör i Oskarshamn... Det är som om det är någon hemma men lampan lyser inte.
2. Kommun-Irene-från-Mönsterås-men-jobbar-på-ett-jätteviktigt-jobb-i-Stockholm-men-fick-bekänna-sina-synder-för-hon-har-ju-gått-och-blivit-gravid (se 4/3). Inte en häst-djävel i hela stallet skulle jag vilja påstå.
1. And the winner is: Carola. Hon som skriker istället för att sjunga, hon som kastar blommor i huvudet på folk, hon som har legat med Runar (rys), hon som är så, så, såååååå hallelujah. I hennes ögon finns det bara mörker. Ser ni någon som helst tillstymmelse till medvetenhet i den blicken är du antingen sinnessjuk eller lurad av spotlightsskenet som letade sig in i Carolas öra. Jag spyr. Helt enkelt. Hallelujah!
När jag ändå har ägnat det här inlägget till att skriva om obetydliga och ytliga saker, som t ex Carola och Irene, så kan jag ju passa på att såga melodifestivalformatet också. Det var bättre förr, nu har det förlorat sin glans. Och vad hände med glamouren? Förut, när det var en uttagning och sedan "el gran finale", brukade vi samlas ett helt gäng och sitta och heja på favoriten. I finalen hejade man på Sverige. Bara tjejer, killar var bara välkomna om de var öppet homosexuella eller åtminstone klädde sig i rosa glitter kvällen till ära. Det var kul. Nu känns det inte lika kul. Hallelujah!
Artistbranschen verkar förresten underlig, jag skulle aldrig ge mig in i den. Det verkar ju definitivt som om gamla inrutade mönster och könsroller regerar även här. Flickor ska vara söta och sexiga och gärna tillgängliga för den äldre mannen. Billy Butt. Bert Karlsson. Nä, det är inget för mig. Jag ska nog bli knarklangare istället, för då kommer tullpolisen och gör husrannsakan hemma hos mig. Om jag inte kan få jobb hos tullpolisen såklart. Jag ska nog i alla fall börja med att sminka mig och sätta på mig något snyggt och sedan ringa och lämna ett anonymt tips om mig själv. Eller finns det någon vänlig själ som kan bjuda in en stackars flicka till tullpolisens personalfest? Snälla? Please?
4. Helge Fossmo, det syns liksom att det är helt tomt därbakom.
3. Lars Tyrberg, kommundirektör i Oskarshamn... Det är som om det är någon hemma men lampan lyser inte.
2. Kommun-Irene-från-Mönsterås-men-jobbar-på-ett-jätteviktigt-jobb-i-Stockholm-men-fick-bekänna-sina-synder-för-hon-har-ju-gått-och-blivit-gravid (se 4/3). Inte en häst-djävel i hela stallet skulle jag vilja påstå.
1. And the winner is: Carola. Hon som skriker istället för att sjunga, hon som kastar blommor i huvudet på folk, hon som har legat med Runar (rys), hon som är så, så, såååååå hallelujah. I hennes ögon finns det bara mörker. Ser ni någon som helst tillstymmelse till medvetenhet i den blicken är du antingen sinnessjuk eller lurad av spotlightsskenet som letade sig in i Carolas öra. Jag spyr. Helt enkelt. Hallelujah!
När jag ändå har ägnat det här inlägget till att skriva om obetydliga och ytliga saker, som t ex Carola och Irene, så kan jag ju passa på att såga melodifestivalformatet också. Det var bättre förr, nu har det förlorat sin glans. Och vad hände med glamouren? Förut, när det var en uttagning och sedan "el gran finale", brukade vi samlas ett helt gäng och sitta och heja på favoriten. I finalen hejade man på Sverige. Bara tjejer, killar var bara välkomna om de var öppet homosexuella eller åtminstone klädde sig i rosa glitter kvällen till ära. Det var kul. Nu känns det inte lika kul. Hallelujah!
Artistbranschen verkar förresten underlig, jag skulle aldrig ge mig in i den. Det verkar ju definitivt som om gamla inrutade mönster och könsroller regerar även här. Flickor ska vara söta och sexiga och gärna tillgängliga för den äldre mannen. Billy Butt. Bert Karlsson. Nä, det är inget för mig. Jag ska nog bli knarklangare istället, för då kommer tullpolisen och gör husrannsakan hemma hos mig. Om jag inte kan få jobb hos tullpolisen såklart. Jag ska nog i alla fall börja med att sminka mig och sätta på mig något snyggt och sedan ringa och lämna ett anonymt tips om mig själv. Eller finns det någon vänlig själ som kan bjuda in en stackars flicka till tullpolisens personalfest? Snälla? Please?
Lördagen den 4 mars 2006
I torsdags tog jag bussen från Stockholm till Oskarshamn för att hälsa på min mamma. Det började redan på Cityterminalen där två damer satt och diskuterade fågelinfluensan. Då kom jag på hur fruktansvärt tröttsamt det är att lyssna på tjatet denna allmänfarlig-klassade sjukdom. Jag kände för att börja flaxa vilt med armarna, ta ett stadigt tag om min egen strupe och sedan fejka min egen död. Men det gjorde jag ju såklart inte.
När man ska sitta på en buss i 5 timmar är det ganska skönt att få ett två-säte alldeles för sig själv, så när vi alla trängde oss på bussen slog jag mig ner med väskan på sätet bredvid mig. Sen tog jag på mig min allra fläskigaste min. För i ärlighetens namn: Om du inte kan sitta själv, sitter du helst bredvid någon som tar mycket eller lite plats? Jag satte mig längst in vid fönstret, lämnade en decimeter mellan höften och väggen, sjönk ner, spände ut magen och särade på benen lite samtidigt som jag drog in hakan lite mot bröstkorgen. Detta resulterade i att jag såg ut som en 150-kilos kvinna med två dubbelhakor och jag tog upp 1 ½ säte alldeles själv. Men det var det värt, det fungerade nämligen. Ingen satte sig bredvid mig. I Norrköping vart jag lite nervös för det var ganska många som steg på där, men det gick vägen även här.
Det som kan vara slående när man åker buss är hur lite respekt för sina medmänniskor en del har när de reser. Killen som satt framför mig hade inte duschat så det kom små gammal-unken-svett pustar åt mitt håll. Trevligt. Inte.
Några fyllon som satt längst bak i bussen skulle ut och röka vid varje stopp och de stod 2 mm från dörren och blåste ut den sista röken inne i bussen. Trevligt. Inte.
På min högra sida satt det två killar, 30+ med lätt DAMP. Den ena killen verkade ha köpt sitt livs första mobiltelefon och den andra skulle visa honom hur den fungerade. Ringsignaler, WAP-portal, blablabla. Synd att han inte visade honom hur man stänger av knappljudet också. Trevligt. Inte.
Och bakom mig satt Irene, den allsmäktiga. Irene var den där typen som gör saker lite för högljutt. Pratar i telefon till exempel. På ett sådant sätt att det märks att hon gärna vill att hela bussen ska höra vad hon säger. Det började lite lätt med ett samtal där jag fick reda på att Irene läser en rapport (gör hon ju inte, hon skriker i telefon). Sedan får jag reda på att Bodil ska prata med Bosses fru om en present, han är ju en mångårig herre som har varit aktiv länge, han kanske behöver något händigt till sommarstugan (Irenes bristande kunskaper i svenska, inte mina). Undrar om det är den stackars Bosse hon menar. Under resans gång får jag reda på att SLK har bett om ett remissvar på en SOU redan till på måndag, Robert är sjuk så då måste hon läsa rapporten själv (krya på dig Robert, jag är säker på att dina medarbetare behöver dig), Irene är gravid, någon har försökt headhunta Irene till avdelningschef för försäkringskassan där hon skulle få ansvara för en budget på 400-500 miljarder. Irene skriker allt högre och med allt mer gäll röst i sin mobiltelefon. Hon skrattar också alldeles för högt. Det klingar falskt. Även statsministern har sagt till Irene att hon är duktig, vilket hon tycker är bra. Jag får också reda på att rapporten hon påstår att hon läser handlar om nationella databaser och huruvida det finns behov av sådana eller inte. Sedan säger Irene till någon i telefonen, som jag tyvärr inte hör vad personen i fråga informerar henne om:
På min högra sida satt det två killar, 30+ med lätt DAMP. Den ena killen verkade ha köpt sitt livs första mobiltelefon och den andra skulle visa honom hur den fungerade. Ringsignaler, WAP-portal, blablabla. Synd att han inte visade honom hur man stänger av knappljudet också. Trevligt. Inte.
Och bakom mig satt Irene, den allsmäktiga. Irene var den där typen som gör saker lite för högljutt. Pratar i telefon till exempel. På ett sådant sätt att det märks att hon gärna vill att hela bussen ska höra vad hon säger. Det började lite lätt med ett samtal där jag fick reda på att Irene läser en rapport (gör hon ju inte, hon skriker i telefon). Sedan får jag reda på att Bodil ska prata med Bosses fru om en present, han är ju en mångårig herre som har varit aktiv länge, han kanske behöver något händigt till sommarstugan (Irenes bristande kunskaper i svenska, inte mina). Undrar om det är den stackars Bosse hon menar. Under resans gång får jag reda på att SLK har bett om ett remissvar på en SOU redan till på måndag, Robert är sjuk så då måste hon läsa rapporten själv (krya på dig Robert, jag är säker på att dina medarbetare behöver dig), Irene är gravid, någon har försökt headhunta Irene till avdelningschef för försäkringskassan där hon skulle få ansvara för en budget på 400-500 miljarder. Irene skriker allt högre och med allt mer gäll röst i sin mobiltelefon. Hon skrattar också alldeles för högt. Det klingar falskt. Även statsministern har sagt till Irene att hon är duktig, vilket hon tycker är bra. Jag får också reda på att rapporten hon påstår att hon läser handlar om nationella databaser och huruvida det finns behov av sådana eller inte. Sedan säger Irene till någon i telefonen, som jag tyvärr inte hör vad personen i fråga informerar henne om:
- Så stod det inte i min rapport…
- Jahaaaaaaaaaaaa
- Ja, jag hade bara hunnit till sidan 4…
- Jaa, då är saken biff! (Hehe, jo det är sant! Hon sa faktiskt så!)
Nää du Irene, jag skulle vilja påstå att om man inte ens orkar läsa rapporterna man får på sitt bord innan man uttalar sig, då blir det bara pannkaka. Trevligt. Inte.
När vi sedan äntligen började närma oss Oskarshamn blev jag nästan lite besviken när jag upptäckte att busschauffören inte alls verkade ha några tankar på att göra en kort sightseeing utanför skyddsområdet kring kärnkraftverket. Men eftersom mina öron blödde och jag mådde lite lätt illa av stanken från folks bristande hygien så orkade jag inte protestera. Jag får gå på sightseeing i helgen istället. Och hela tiden tänker jag akta mig så att jag inte får ett flygplan i huvudet för det måste vara statistiskt större risk att få det än fågelinfluensan.