J U R I S T E N

Det var en gång en man som hette Skalle-Per. Skalle-Per ljuger och bidragsfuskar, något som jag tycker är väldigt oattraktivt. Skalle-Per bor i förorten och där lär han få stanna.

Skalle-Per spelar fotboll i Korpen, jag är Zlatan. Jag har visat Skalle-Per hur man spelar fotboll och varit snäll mot honom och accepterat honom för den han är. Men Skalle-Per har bestämt sig för att han hatar alla människor och att det därför är bättre att spela korp-fotboll i förorten. Och inte nog med det, den lilla lögnaren hejar på Milan.

Det var en gång en man som hette Lille Skutt. Lille Skutt ljuger och bidragsfuskar, något som jag tycker är väldigt oattraktivt. Lille Skutt bor i förorten och där lär han få stanna.

Lille Skutt kan inte ens spela fotboll, så han brukar leka att han är en parasit istället, det är hans favoritlek faktiskt. Prinsessan däremot spelar fotboll som självaste Sara Johansson. Hon låtsades att Lille Skutt var en fotboll och sparkade ut honom.

Snipp Snapp Snut, så var sagan slut!

Kriminalmytologi:

Det var alltså en kompis till mig som blev utsatt för väpnat rån. Eller, ja, kompis vet jag nu inte, men bekant. En bekant - det är ju inte vem som helst som blir utsatt för sånt ju.

Hur som helst, han var på väg hem från krogen en kväll när en maskerad kvinna kom ifatt honom bakifrån, tryckte en pistol i ryggen på honom och sa:

- Pengarna eller livet. Så han gav henne sin plånbok då. Hon blev fast sen och det blev rättegång och grejer. Ja, alltså, det är ju säkert inget fel på honom, egentligen, men, jag menar, det är ju faktiskt ett par små saker man undrar över, faktiskt.

Jag menar, för det första: Vad i all sin dar gjorde han ute vid den tiden på natten! Alltså, halv ett på natten, mitt i centrala Stockholm! Jag menar, lite får han ju faktiskt skylla sig själv också, va.

För det andra måste man ju säga att han var minst sagt
utmanande klädd, alltså. Kritstrecksrandig kostym och slips och blanka skor, jag menar, vem som helst kunde ju se att han hade en plånbok, man behöver nu faktiskt inte gå runt och skylta med det på det där sättet! Men så gick det ju som det gick också, ju.

Och för det tredje: Varför gjorde han inget motstånd?
Va?

Okay, pistol i ryggen säger ni, men det visade sig senare att det bara var en vattenpistol! Hon hade inte alls haft för avsikt att skjuta honom eller någonting, men han lämnar villigt ifrån sig plånboken, sådär bara, utan vidare!

Allt detta visar faktiskt mer än tydligt att han egentligen ville det själv. Och det är ju inte så konstigt - alla människor har ju ett naturligt behov av att ge. Och speciellt män, jag menar, så har det ju varit ända från stenåldern att mannen har ett naturligt behov av att försörja en kvinna.

Dessutom framkom det vid rättegången en hel rad förmildrande omständigheter som gjorde att straffet sänktes:

För det första hade kvinnans försvarsadvokat kallat in några av hans kompisar som skulle vittna om hans karaktär. Han hade nämligen under kvällen vid flera tillfällen setts bjuda sina vänner på drinkar. Fullständigt strödde pengar omkring sig, gjorde han. Och det säger ju en hel del om hans karaktär, jag menar, han är sån, helt enkelt.

För det andra så hade hon ju varit på samma krog då, och sett honom bjuda runt sig sådär. Och sen så gjorde han ju som sagt inget motstånd sen heller. Alltså, hur i all världen skulle hon plötsligt kunna förstå att han som verkat så positiv hela kvällen sedan plötsligt inte ville?

Ja, och sedan tog det hela ju inte så lång tid heller, han hann ju egentligen inte lida särskilt mycket.

Försvarsadvokaten hade också kallat in en psykologisk expert som kunde vittna om en av de grundläggande biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män:

Det är nämligen så att kvinnor helt enkelt behöver mer pengar än män - de har större pengadrift, som det heter på fackspråk. Jag menar, kvinnor ska ha till smink, mensskydd och behå, så är det bara, helt enkelt.

Jaja. Så det slutade med att hon frikändes, såklart.
Lyckligtvis, får man ju säga. Jag menar, någon rättvisa måste det ju ändå finnas här i världen.



Väldigt vacker berättelse...
Personligen tror jag i och för sig att hon var utlänning... Jag menar, det vet väl varenda människa att dom är värst! När dom inte står hemma vid spisen såklart! En svenska var det i alla fall inte, det är jag säker på. Okej, det kanske händer att såna här brott begås av svenskor också, men det är verkligen inte lika vanligt. Jag tror att det beror på de kulturella skillnaderna, de har det liksom i blodet på något vis. Dom är liksom inte lika smarta som vi heller, det ser man ju. Kolla bara hur svårt dom har att få jobb. Fast dom vill väl i alla fall helst gå hemma och föda en massa barn och städa och diska och så. Och det är klart att det blir på det här viset när dom blir slagna hemma. Men som sagt, det är ju deras kultur... Men jag tycker faktiskt att man ska ta seden dit man kommer och lära sig svenska och så. Kanske om dom skaffade sig en utbildning så att dom kunde få något annat än städjobb..?