Midsommar i Borgholm
Okej, jag var inte i Borgholm på midsommarafton, men väl på midsommardagen. Mysig liten sommarstad där butikerna har öppet sent och det finns både öländska jordgubbar och egen glasstillverkning i stadens centrum. Jag och min väninna flanerade, åt glass och drack öl på en uteservering. Lite senare rörde vi oss ned till baren på Strand och satt där och drack drinkar och tittade på folk som vinglade förbi på kajen utanför. Intressant att det, som man kanske kunde tro, inte alls är ungdomarna som är värst. Det är de som är 50+ och åker båt som är värst... Men förutom det... Bredvid oss inne på Strand satt ett gäng, jag vill inte säga ungdomar för då låter det som att jag är ruskigt gammal, men... eh... småtjippar! En av dem hade sin flickvän Anna med sig. Flickvännen försvann iväg från bordet ett tag och då började diskussionen om killens ex Lollo, som tydligen hängde efter honom fortfarande. Han hade sagt till henne att han var med Anna nu och att det var med henne han ville spendera sin tid. Någon annan av killarna tyckte att han inte ens behövde informera Lollo om detta, men det tyckte han själv var respektlöst och taskigt.
Jag är benägen att hålla med, det skulle det ha varit... Men en annan tanke slog mig: Tänk om jag, när Anna kom tillbaka, hade sagt till henne:
-Du, han sa till sina kompisar att han bara är med dig (för du heter väl Anna?) för att han vill ligga. Han är egentligen kär i Lollo och han kommer att dumpa dig innan sommaren är slut.
Okej, det hade verkligen inte varit schysst, men hon hade säkert trott på det. Jag hade ju tillräckligt med information för att göra lögnen trovärdig... Men varför skulle hon ljuga om det tänker ni säkert. Ja, varför inte?
Lite så tänker jag ibland när det diskuteras bevisning i olika brottmål... Det är nog värst när det handlar om vittnesutsagor och det inte finns någon stödbevisning... Men varför skulle han/hon ljuga? Ja, det kan man ju fråga sig...
Eller så kan man fråga sig varför inte..?
Något man för övrigt kan tänka på nästa gång man sitter på krogen och pratar om sin älskade... Nästa gång kan den som hör vara någon som ljuger. Bara för att.
Andra bloggar om: Borgholm, midsommar, tjuvlyssna, bevis, ljuga
Jag är benägen att hålla med, det skulle det ha varit... Men en annan tanke slog mig: Tänk om jag, när Anna kom tillbaka, hade sagt till henne:
-Du, han sa till sina kompisar att han bara är med dig (för du heter väl Anna?) för att han vill ligga. Han är egentligen kär i Lollo och han kommer att dumpa dig innan sommaren är slut.
Okej, det hade verkligen inte varit schysst, men hon hade säkert trott på det. Jag hade ju tillräckligt med information för att göra lögnen trovärdig... Men varför skulle hon ljuga om det tänker ni säkert. Ja, varför inte?
Lite så tänker jag ibland när det diskuteras bevisning i olika brottmål... Det är nog värst när det handlar om vittnesutsagor och det inte finns någon stödbevisning... Men varför skulle han/hon ljuga? Ja, det kan man ju fråga sig...
Eller så kan man fråga sig varför inte..?
Något man för övrigt kan tänka på nästa gång man sitter på krogen och pratar om sin älskade... Nästa gång kan den som hör vara någon som ljuger. Bara för att.
Andra bloggar om: Borgholm, midsommar, tjuvlyssna, bevis, ljuga
Kommentarer
Trackback